1. Bakgrund
Duon Ida&Louise har gett ett 100-tal offentliga konserter på bl.a kulturhus, festivaler, bibliotek, skolor och kyrkor i både Sverige och Danmark. Vi har gjort två skivinspelningar; ”Vilda Vinde” (2013) med nio egna kompositioner och ”Ida&Louise Kapelye” (2014) med fem nya tolkningar av klezmer och jiddische lieder. Efter att Ida mottagit ett stipendium från Katz Judiska Kulturfond år 2012, etablerade vi kontakt med Föreningen Jiddischkultur Göteborg.
Det blev ett antal konserter både för föreningens egna arrangemang och i synagogan. Hösten 2015 fick Jiddischkulturföreningens ordförande Tom Shulevitz en idé: Ida&Louise, två musiker med stor respekt för och kärlek till den judiska musiken, skulle få uppdraget att komponera musik till dikter av ett antal kvinnliga, judiska diktare från 1900-talet. Det är dikter om kärlek, ensamhet, längtan, drömmar, livets vägar och dödens villkor; ämnen som har berört människor över hela världen i alla tider, men som i dessa dikter blivit bearbetade av en minoritetsgrupp, nämligen de judiska poetessorna. Vi kunde inget annat än att tacka ja till detta spännande och angelägna projekt, och våren 2016 inledde vi samarbetet med produktionsbolaget Possibilitas och Föreningen Jiddischkultur i Göteborg kring projektet som fått arbetsnamnet ”On the other side of the poem/Oyf yener zayt lid”. 2.
Utgångsmaterial/Konstnärlig idé
Vad finns på andra sidan dikten? Vad uppstår på andra sidan poesin när orden får kläs i toner? Och hur ser det ut när tonerna gestaltas i rörelser? Att vara människa i en orolig värld har varit många människors villkor genom åren. Vissa folkgrupper har varit extra utsatta för den rotlöshet som kommer med ett liv på flykt. Idag upplever vi stora flyktingströmmar från bl.a Syrien, Afghanistan och Somalia. För inte längesedan var det det judiska folket som blev förföljda, och som reste västerut för att söka efter en tryggare plats att leva på.
Deras historia har till stor del blivit berättad genom konst, musik och litteratur. Men det finns röster som sällan blivit hörda, och berättelser som inte nått ut i vårat moderna kulturkontext. De kvinnliga, östeuropeiska judarna, som levde i tiden kring andra världskriget, hade väldigt begränsade levnadsvillkor; Som judar tillhörde de en minoritetskultur, ofta i exil eller på flykt. Och på grund av sitt kön var de dessutom underordnade vissa samhällsnormer. Dessa normer gjorde det bl.a svårt, för kvinnor i allmänhet och för dem i synnerhet, att leva utav en konstnärlig profession. Detta betyder dock inte att de inte utövade konst. Det finns i dag ett stort antal dikter och verk efterlämnade av de kvinnliga judiska poeterna (“poetessorna”). Dikterna rör sig inom ett stort spektrum av känslomässiga uttryck, och handlar till exempel om kärlek, erotik, ensamhet, religiösa funderingar, flykt och frigörelse. Vi - Ida och Louise- är båda skandinaviska, uppväxta i en trygg och privilegierad tillvaro.
Vi känner inte till exil som livsvillkor. Men vi känner igen de flesta av dikternas andra teman, som till exempel kärlek, ensamhet, behovet av frigörelse. Genom det musikaliska arbetet med dikterna, önskar vi att bygga broar mellan poetessornas (gamla dikter) och vårt eget (samtida) konstnärliga skapande uttryck. I vår sceniska musikföreställning vill vi låta publiken dras med in i de stämningar som poetessorna skapar genom sina dikter. Genom våra kompositioner vill vi lyfta fram dikterna, så att de kan uttryckas musikaliskt och bli synliga i ett nutida kontext.
Vi planerar att inleda ett samarbete med en dansare, som kan ge upplevelsen av dikterna en ytterligare dimension, nämligen att genom musiken gestalta dikterna fysiskt med dansen som konstform. Dansen skapar en visuell upplevelse av dikterna som vi gärna vill ha med, eftersom det finns så starka bilder och stämningar i dem. Vi vill också samarbeta med en dramaturg och kostymör som kan hjälpa oss att få till en stark helhet och röd tråd i föreställningen genom musiken, poesin, dansen, ljud, ljus, kostym och eventuell scenografi. Vi vill att publiken skall gå uppfyllda och berörda från vår föreställning, med upplevelsen av att de olika konstformerna (poesi, musik, dans) förstärker och berikar varandra. Kanske går någon därifrån med känslor av livsglädje, eftertanke, inspiration och nyfikenhet.
Någon kanske upplever igenkänning, vemod eller bekräftelse. Hos en annan kanske föreställningen väcker ett fördjupat intresse för jiddisch som språk och kultur. För att göra dikterna tillgängliga så att alla kan förstå textinnehållet kommer vi att ge publiken ett programblad där dikterna finns nedskrivna och översatta till både jiddisch, engelska och eventuellt också svenska. Utöver offentliga konserter så vill vi göra “On the other side of the poem” till en skolföreställning och möta ungdomar i högstadiet och gymnasiet. Det är ett sätt att introducera en av de svenska minoritetskulturerna, visa upp olika konstformer och hur en kan jobba med dem, samt att innehållet kan knyta an till både svenska och historieundervisning.
En ambition är att ta fram handledningsmaterial till lärare föra att arbeta vidare med eleverna efteråt. Utöver själva föreställningen så tänker vi oss också att musiken skall kunna leva vidare även i “vanligt” och enklare konsertformat, med enbart oss (Ida&Louise) som duo. Och för att musiken och dikterna skall få spridning vill vi även spela in en skiva med musiken, samt ge ut en bok med både noterna och dikterna i. En framtidsvision är att även turnéra internationellt med konsertprogrammet på festivaler, seminarier, skolor, muséer och teatrar. Ställen vi vill komma till är tex Jewish Culture Festival i Krakow, KlezKanada i Montreal, Yiddish Summer Weimar i Tyskland och KlezFest i New York.
Vi glädjer oss till detta projekt och i kompositionsarbetet kommer vi att förhålla oss öppna för den poesi som finns i varje enskild dikt, med djup respekt för den starka kraft som konsten i sig självt besitter. En kraft, som människor i alla tider har använt till att berätta deras historier och ge uttryck för deras liv.