Not Quite Abellis vill berätta om bruksorten. Från dess uppkomst genom förutsättningar i landskapet, via storhetstid till nutid. Historien om brukssamhället existerar parallellt i många orter på landsbygden. Det verkar som om de först byggt stommen i den svenska ekonomin och sedan blivit avkrokar, med sina funktioner och sitt berättigande i ständig omförhandling. Vi vill utgå ifrån ungdomars egna frågor och föreställningar i vårt sökande efter att förstå vad det var som hände, och varför bruksorten i dag blir ifrågasatt som värdig boplats medan bilden sprids av att livet pågår någon annanstans.
Genom research tillsammans med bygdens unga vill vi ta fram ett aktuellt material som vi kan ställa emot den lokala historien. Vi har vår bas i bruksorten Fengersfors, och har i tidigare scenkonstprojekt påbörjat samlandet av berättelser från fabriken och orten. Vårt mål är att väcka andra tankar om bruksorten genom att berätta en tidigare ohörd historia, i ett överraskande format. Vi ser det sceniska rummet som en plattform för slöjd och hantverk. Vi i arbetsgruppen har en bred och gedigen bakgrund inom den materialälskande konsten, men även inom scenkostym,teater, performance och film.
Vår fascination för figurteater innehåller en dröm om att söka för området nya uttryck, som på samma gång både kan utmana och bekräfta rådande tidsanda. Hantverket är inte bara ett medel utan i sig ett berättande; en aktör med egna minnen och språk. Att bygga vidare på fem hundra år gamla traditioner inom dockspel är därför en naturlig väg att gå. Tillsammans med Abellis Magiska Teater kommer vi att ta fram en föreställning som utmanar uppfattningen om vad figurteater kan vara. Vi använder våra uttryck, slöjd/konsthantverk på scenen och lägger grunden för en framtid där vi fortsätter efter att Abellis lämnar över.
Vi kommer under hösten 2016 ta fram en serie berättarworkshops i stop motion och dockspelsteknik med ungdomar i Dalsland, som kan utgöra material till föreställningen. Vi har en jämn könsfördelning i den konstnärliga processen och i själva utförandet. Genom att involvera ungdomar med olika bakgrund hoppas vi göra berättelsen relevant både för nysvenskar och gammsvenskar. Genom det visuella berättandets framskjutande plats blir föreställningen relativt oberoende av det talade språket, och därigenom tillgänglig för såväl icke svensktalande som icke hörande. När det gäller begreppet interkulturellt, så är det vårt förnamn.
Här förenas nämligen så vitt skilda konstformer som konsthantverk, slöjd, teater, musik, film, performance och andra former av berättande. Vi samarbetar med: Abellis Magiska teater - Fatima och Anders Olsson Dockspelare Not Quite kommer att ta vid när Abellis Magiska teaterbuss efter många år stannar. Målet med samarbetet är att Vi kan lära oss dockteaterteknik och produktion av Anders och Fatima som drivit Teatern i 40 år. Vi vill utveckla ett eget språk genom våra kompetenser och kombinationen av dem. Abellis kommer att vara konsulter och delta i regi och i tekniska lösningar som teaterbussen behöver, samt bidra med kontakter till spelplatser.
I förlängningen kommer vi på Not Quite driva teatern vidare, vi har erfarenhet av scenkonst via musik, performance och teater i tidigare arbeten även om vi inte är utbildade vid scenkonstutbildingar. De som idag är slöjdare konsthantverkare och skribenter kommer att utöka sin repertoar som dockspelare. Åmåls Kommun som firar 375 år 1 april 2018 vill att vi tar fram en föreställning till firandet..Not Quite har länge bedrivit verksamhet i den gamla bruksorten Fengersfors i Norra Dalsland.
Nu har vi möjlighet att utöka vårt publika arbete med en mobil scen. Abellis magiska teater har efter 30 år valt att sluta turnera och dra sig tillbaka, vi har fått möjligheten att tillsammans med dem utveckla verksamheten till en del av Not Quite.