Hej Mitt namn är Pia Mauno och jag är initiativtagare till projektet Skräddare som rebell. Under ett års tid har jag sökt och hittat konstnärer och skribenter som kommer från en släkt som arbetat inom textilindustrin i någon form. Nu vill vi tillsammans starta ett samtal som kommer att växla mellan att handlar om textila arv, konstnärlig praktik och mer filosofiska tankar kring vår samtid.
Vi söker stöd till projektets första del där vi kommer att lägga fokus på samtalet om arv , överförande av icke akademisk kunskap och konstnärliga processer som inte så ofta visas på utställningar. Eftersom varje deltagare följer sin egen undersökning kring arbetsmetod och hur den kulturantropologiska effekten av ett arv inom det textila har påverkat just dem kommer projektet få lika många potentiella sammarbeten som det är deltagare och inbjudna gäster. Det vore fantastiskt om ni vill stödja oss med ett frispel i detta för oss så viktiga arbete.
Vänligen Pia Mauno
Ansökan om att starta projektet " Skräddare som rebell " Projektet "Skräddare som rebell" vill skapa en plattform/situation där samtal kring textilt arv, bildkonst och filosofi först kan mötas och sedan utvecklas till mer visuella undersökningar.Med arv menar vi arv av kunskap om det textila materialet och dess arbets metoder och verktyg. Vi vill skapa tid och plats att i samtal och seminarieform få möjlighet att både resonera kring individuella berättelser/arbeten och även kollektivt lyfta samtalen till en mer filosofisk och teoretisk nivå.
Det intressanta är hur har detta arv påverkat de enskilda konstnärskapen, har närheten och intresse för färg, form, konstruktion, omformning av textilt material, klädskapande, interiör textil m,m påverkat det visuella uttrycket, förhöjt förmågan att se och intressera sig för det estetiska det funktionella inom konst, mode och design.Har upprepning, lappande, lager på lager, konstruktion påverkat de konceptuella metoderna? Om vi använder skräddaren som symbol för det konstnärliga skapandet har det stillasittande koncentrerade arbetet öppnat upp för filosoferande processer.Inom filosofin finns det ju tankar om att man filosoferar medans man skriver/gör, hur kan det appliceras på det konstnärliga görandet? ex. filosofen Jacques Derrida"rekonstruktion" (fr. déconstruction) är en ordlek på orden de-struere ("bryta ner") och con- struere ("bygga upp").
Dekonstruktionen är filosofisk aktivitet som både bryter ner och bygger upp en verklighetsbild. Vi kan jämföra det med att skära ett stycke tyg. När vi klipper tyget i bitar "destruerar" vi det samtidigt som vi konstruerar ett nytt plagg. Hur ser detta ut i våra konstnärliga arbeten?Till vår hjälp kommer vi tex studera Vecket av Delauze samt titta på konstnärskap som Man Ray vars far var skräddare och där man tydligt kan se kopplingar till hans konst.I konst och kultur historien har det funnits andra mer kända barn till textilarbetare därav iden och nyfikenheten att undersöka kopplingar.ex Louise Bourgeois,Magritte, Nam June Paik, Goethe m,m Till projektet har konstnärer/skribenter/ designers med bakgrund (i släkten) från textilindustrin i bjudits in alltså inte textilkonstnärer utan barn/barnbarn till Textilarbetare Exempel på arv inom gruppen: Skräddare och sömmerskor utbildade i Sverige, Finland, Montenegro, Iran, Estland och Tjeckien. De har arbetat både inom konfektions industrin och bedrivit egna företag ex. Kabons fabriker i Alingsås konfektionsindustri i Stenstorp: Stenko, trikåindustrin i Gällstad o dess omnejd (Borås) .Algots fabriker i Borås Dräkt sömnad på Bewell Västerås.Kappsömerskor och ändringsömmerskor. Sundsvall. Startade och drev herrekiperingen Taylor i Lund. Bylunds gardiner Gävle. Sybehörsaffär innehavare.Tillverkning av sportkläder och kursverksamhets i vävstuga, utbildade inom textila tekniker som vävning och mönsterkonstruktion samt modister. Erfarenheter ur dessa metoder kommer vi att ställa mot mer konstnärlig praktik.
Projektet vill dokumentera och följa processen från den personliga reflektioner till det kollektiva samtalen. I seminarieform utveckla nya synsätt och metoder som sedan kan användas i såväl det individuella konstnärskapen men även öka förståelsen av hur konstnärliga processen kan se ut. Vi menar att genom att begränsa och använda ett område som vi inte är helt hemma i, ger de möjlighet att få syn på strukturer och metoder som man annars kan bli blind inför .Vi vill undersöka om och hur det textila kulturarvet har påverkat de individuella konstnärskapen. Att för en stund lyfta ut det konstnärliga arbetet och referenserna och se på det i förhållande till det textila Skapa ett tillåtande rum där det logiska, absurda och slumpen har samma värde.Sedan föra tillbaka sina erfarenheter till sitt eget arbete och på sikt färdigställa ett verk utifrån detta.Målet att undersökningarna och det vissuella arkivet ska vara underlag för en utställning i någon form.
Varför just det Textila?
Textilindustrin är intressant att ha som grund för detta projekt då det representerar ett mikro samhälle med alla led representerade. En gammal hantverks tradition som industrialiserades. Det finns också den mer abstrakta/alkemistiska lite magiska aspekten kring det textila, från tråden till den platta ytan som sedan kan omformas till i stort sett vad som helst.I det textila finns också hela spannet från det massproducerade nyttprodukten, till det rent visuella konstnärliga objektet.,Avståndet till hantverk och industriell produktion vad gör det med oss och vårt förhållande till en framtida vision om ett hållbart samhälle? Medverkande delar ett intersektionalitet arv i kunskap i detta fall av det textila.Vår förhoppning är att just detta ska fördjupa och lyfta samtalet kring det Textila i förhållande till Konst, filosofi, textilindustri, tid m,m. Att kollektivt titta på två mytiskt starka symboler skräddaren ( handen/ögat) och rebellen (tanken) och knyta detta till undersökningar i första hand konstnärlig praktik .Men även frågor kring textilindustrin lokalt och globalt. Man Ray skapade det första omslaget till La Revolution Surrealism 1924. Finns det inom surrealismen kopplingar mellan revolution och det textila kunnande.Har samtidskonsten och textilindustrin något gemensamt?Att sy en stark vissualissering av hur handen och tanken samarbetar, finns det flera sådana metaforer? Kan sådana samband även vara användbara i andra sammanhang frågar vi oss. Vi vill skapa seminarium där medverkande , ämne och plats är väl utvalt och där det ges tid och plats för medverkande att resonera färdigt och möjlighet att följa tankegångar. Parallellt med analysen kring våra metoder i grupp och individuellt kommer seminarierna öppna upp för disskusioner och medvetande kring världshandeln och det textila. Om de som syr våra kläder och om oss som bär dem. Om textil och begär.
Tidsplan
*juli/Augusti 2014 planering,bokning av lokal. Research efter inbjudna gäster med olika inriktning med textilarv
*Augisti/Oktober seminarie 1 och 2 (se nedan)
*Januari/februari 2015 Seminarie 3 med inbjudna gäster samt sammanfattning och planering frammåt (se nedan)
*Augusti Seminarium 1 Vecket Gilles Deleuze kapitel Barocken moderator förslagsvis Cecilia Sjöholm Filosofi/ Estetik eller Peter Cornell Konstvetare Plats ett Barockt rum : förslagsvis Varnhems klosterstad alt Tessinska palatset i Stockholm.
*Oktober Seminarie 2 Tiden som finns för handen/ avhandling av och med konstnärena Nina Bondesson och Marie Holmgren. Om tid i förhållande till att göra och tänka. Om praktisk konsttillverkning Plats Textilmuseet Möndal alt Rydahls spinnerier
*Februari Öppet Seminarie Vecket i pannan/vecket i tyget samtal kring konst,material, metoder /konstruktion/arkitektur med inbjudna gäster arkitekt, psykolog, filosof, socionom, dansare med textil bakgrund i släkten. Plats förslagsvis Konstepidemin Göteborg.
*Februari Sammanfattning och planering frammåt …… Medverkande Medverkande konstnärer är inbjudna i egenskap av sin bakgrund (textila arv) samtliga har magisterexamen i fri konst och har medverkat på flertal utställningar
*Pia Mauno är sammankallande, ansvarig för det praktiska, ekonomiska,och i egenskap av studier i contemporary art and filosofi.Gestalt uppdrag för Mistra urban future Chalmers
*Camilla Larsson i egenskap av skribent , kurator på Bonniers konsthall.Konstvetare och museologs studier i feminists filosofi samt gått kursen texilism på kungliga konsthögskolan.Hon kommer att skriva egna texter i ämnet och följa idéer som kommer upp och knyta dessa till det textila.
*Pascal Prosek i egenskap av lång erfarenhet av grafiskdesign och numera arbetar experimentellt i gränslandet konst/design
*Ewa Brodin i egenskap av sin gedigna erfarenhet i såväl i sin egen konstpraktik och förmågan att resonera kring ämnet samt Undervisat på ett flertal konsthögskolor. *Kristina Muntzing i egenskap av att ha behandlat det textila i sina arbeten och erfarenhet av uppsökande och kontaktskapande verksamhet , erfarenhet av olika sammarbetsprojekt tex i Estland, Turkiet , Holland. Stina Östberg i egenskap av att hon har gått kursen textilism på kungliga konsthögskolan och har erfarenhet från andra experimentella samarbetsprojekt som tex startade Bezdomny och driver nu projekt http://svilova.org/
*Goran Hassanpour i egenskap av ett poetiskt perspektiv och idéer kring den klassiska salongen samt intresse av litteratur.
*Pål Bylund i egenskap av att använda föreläsningen i sin konstpraktik och växlandet mellan långsiktiga researchbaserade projekt och kortare tillfälliga kollektiva processer.
*Pia König i egenskap av att ha varit gästredaktörerna för konsttidskriften Paletten. Hon har även varit medlem och drivande i Galleri Rum för Aktuell konst och senare i Galleri 54.
*Fredrik Gunve i egenskap av att har en akademisk och konstnärlig utbildningsbakgrund i litteraturvetenskap och pedagogiska högskolestudier. Han kombinerar konstnärliga pedagogiska arbeten som universitetsadjunkt på (BVK) bildlärarutbildningen på HDK med sitt egna konstnärliga arbete.
*Kajsa G. Eriksson i egenskap av konstnär och forskare .Hon har en bakgrund inom modedesign och en BA+MFA i fri konst o en Fil. Dr. med avhandlingen “Concrete Fashion: Dress, Art and Engagement in Public Space”. 2013 startade hon Vague Research Studios. www.vrstudios.se
*Meira Ahmemulic i egenskap av författare och konstnär. Hon arbetar som tf redaktör på tidskriften Ord&Bild och internationell koordinator på Konstepidemin. Hemsidor koplade till medverkande:
https://www.facebook.com/.../Gluey-c/317962588
http://www.tidskriftenordobild.se/
Önskvärda framtida sammarbetspartners: Textilindustrin i Sverige, främst i Sjuhäradsbygden relevans kunskapsutbyte, Arbetets Museum, Norrköping utställning av hela projektet ev i samarbete med Norrköpings konstmuseum Audax textilmuseum i Tilburg Holland. Bok och Biblioteksmässan i Göteborg, Röhsska museet, konstnärsdrivna gallerier och projektrum.Tidskriften Ord och Bild , Tidskriften Paletten . Bonnierskonsthall, Borås konstmuseum.Södertörns högskola. HDK Högskolan för design och konsthantverk Göteborg. Konsthögskolan Valand Göteborg , Konstfack Stockholm. Mistra urban futures (Chalmers)
Eftersom varje deltagare följer sin egen undersökning kring arbetsmetod och hur den kulturantropologiska effekten av ett arv inom det textila har påverkat just dem kommer projektet få lika många potentiella sammarbeten som det är deltagare och inbjudna gäster.