Göteborgs kammarkör har i snart 50 år tillsammans med Gunnar Eriksson bidragit till förnyelsen av svensk körkultur. Kören har varit en banbrytare i den svenska körkulturen och även påverkat körlivet i många andra länder. Redan tidigt introducerade kören den engelska caroltraditionen och den nyare amerikanska körmusiken; senare kubansk och makedonsk körmusik i otaliga körsammanhang, inte minst radioprogram. Under senare år har även den franska folkmusiken fått en plats i repertoaren. Nutida tonsättare har alltid funnits som en självklarhet på körens program sedan första stund (t.ex. Bäck, Lidholm, Sandström) liksom traditionell körmusik från olika tider. Göteborgs Kammarkör har också förnyat konsertformen tillsammans med tonsättare som Per Nørgård, Alfred Janson, Sven-Eric Johanson, E. Rautavaara, Ketil Hvolsef, Olle Adolphson, Stefan Forssén och tillsammans med författare som Göran Tunström, Claes Andersson, Elisabeth Hermodson, Ebba Lindqvist, Gunnar Edman och Stefan Edman. Skådespelare som bidragit är bland andra Martin Berggren, Tomas von Brömssen, Henric Holmberg m.fl. Otaliga jazzmusiker har funnit ett annorlunda sätt att närma sig jazztraditionen i samarbete med Göteborgs Kammarkör, alltifrån Lars Gullin på 70-talet till Bengt Hallberg på 2010-talet. Många körer, inte bara i Norden utan även i Europa och Asien har låtit sig inspireras och influeras av Göteborgs Kammarkörs arbetssätt kring olika teman eller idéer. Under snart 50 år har alltså Göteborgs Kammarkör och Gunnar Eriksson varit en institution i det svenska körlivet. Det får ses som något utöver det vanliga att en kör och dess körledare håller ihop under en sådan lång tid. Under 2013, med start i december 2012, kommer detta långa förhållande att firas. Kören planerar under guldbröllopsåret dels att ge ut en skiva; dels att anordna en serie konserter med gästartister med workshop i Göteborg med omnejd. Konserterna ska spegla körens remarkabla historia och samtidigt, inte minst, kasta reflexer framåt till kommande körers fromma.