"Disken och Ligeti. Flyget, skogen, Bach." är ett experimentellt konsertprojekt, ett möte mellan dokumentärgenren och den klassiska musikformen. Vår utgångspunkt i arbetet är den upphöjdhet som omger en klassisk konsert, som kommit att bli en del av dess väsen; ögonblicket när dirigenten lyfter sin pinne och salen blir tyst, musikerna i sina vördnadsfulla svarta kostymer, sättet att berätta om tonsättarna och om musiken, den röda mattan som bereds ut för att göra plats för något större och renare än oss. Vi letar efter ett sätt att fylla den upphöjdheten med någonting annat (vardag, icakassar, arga barn, brister, ifrågasättande). Vår utgångspunkt i arbetet har varit att skapa ett rum för den klassiska musiken där förhållandet till verkligheten undersöks, ett rum där fult och vackert möts och en dialog mellan de olika verkligheterna i musikerns liv kommer till stånd. Vi gör detta genom att hämta dokumentärt-och intervju material från musikernas egna liv och med hjälp av det materialet skapa en väv av bilder och ljud som omger musiken. Publiken upplever konserten i spänningen mellan musikerns vi sin vardagliga verklighet och musikern i själva konsertögonblicket. Världarna är som i duett med varandra. Musikern tar kontakt med sig själv på scenen, ställer frågor, söker efter en identitet, en plats jämsides de stora tonsättarna. Konsertögonblicket påverkas, sprickor uppstår i den upphöjda fasaden. Projektets helhet har som övergripande mål att:
• Arbeta med ett dokumentärt inspelat material där vi söker sprickor som kan ifrågasätta den klassiska musikens hierarkier och ordning
• Införa vardag från musikerns liv på scenen/Ge publiken en mer komplex bild av musikern utanför musiken
• Undersöka om förändrat tilltal också når en ny publik
• Betona verkligheten bakom musiken istället för flykten från den Vi bifogar arbetsprover där karaktären på det dokumentära materialet är tydligt samt ljudprover från musikerna. Genomförande "Disken och Ligeti. Flyget, skogen, Bach," består av två konsertprojekt. Vi har arbetat med den japanska pianisten Asuka Nakamura och med cellisten Jakob Koranyi. Två konserter genomförs i Göteborg på Atalante i november 2013 och Göteborgs konserthus i november 2013. Asuka och Jakob är båda runt 30 år och bland de främsta klassiska musikerna i sin generation. Vi skickar in arbetsprover där karaktären på konserterna blir tydlig samt ljudprov med musikerna. Vi kommer i samband med att konserterna genomförs skapa en serie till P2 där detta konsertprojekt och scenerna där experimentet genomförs presenteras. Programmen på P2 är för projektets del en mycket viktig stomme för att nå ut. Om oss Intiativtagare till projektet är radioproducenten Cecilia Josefson och scenografen Hanna Cecilia Lindkvist. Cecilia har gjort många radiodokumentärer till Sveriges Radio och är utbildad till pianist på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Hanna Cecilia Lindkvist har bland annat scenograferat Amadeus och Fröken Julie på Örebro Länsteater och skapat egna performanceföreställningar. Båda är utbildade på Stockholms Dramatiska Högskola. Arbetet sker i samarbete med dokumentärfilmaren Malin Korkeasalo som senast gjorde dokumentärfilmen "Love always, Carolyne." och arbetat med bland andra koreograferna Kenneth Kvarnström och Helena Franzén. Tillsammans är gruppen intresserade av att möta klassiska musiker och undersöka mötet mellan dokumentärgenren och dess skildring av verkligheten och den klassiska musikens i sin upphöjdhet och strävan bort från den. Målgrupp Vi brinner för att modernisera en konsertform som inte når ut till unga målgrupper med en konsertform som angår dem. Vi tror att de frågor och sökande efter sin identitet som Jakob och Asuka går igenom är något unga kommer att identifiera sig med. Vi strävar efter att komma vi ifrån den känsla av ouppnålighet och bristande identifikation som finns med den klassiska musikern bland många unga i vår tid.I arbetet använder vi oss av en referensgrupp på fem personer mellan 18-30 år med olika etnisk bakgrund och utan tidigare relation till klassisk musik. De vägleder oss med sina ögon i skapandet av denna konsert. Vi använder dokumentärfilmen som ett redskap för att förändra konsertsituationen och vi tror att det kan uppmuntra till mer innovativa experiment vad gäller dokumentärens roll och sammanhang. För att nå ut till målgruppen kommer vi att göra ett gediget researcharbete i vilka verksamheter för unga och unga vuxna som är aktuella för oss att kontakta. Exempelvis föreningar som arbetar med integration för unga eftersom en av konserterna berör detta på ett mycket angeläget sätt. Vi har kontakt med Doc Lounge, där unga som är intresserade av dokumentärfilm håller till, referensgruppen kommer bidra med kunskap om intressanta sammanhang. Vi kommer också att kontakta estetiska linjer på gymnasiet (också utanför Göteborg, exempelvis Vänersborg), studentkårer, föreningar och skapa nyfikenhet för de dokumentära berättelserna. Konserterna kommer att kunna ha genomslagskraft bland unga som är intresserade av musik men inte kan identifiera sig med den klassiska musiken på det sättet som den presenteras. Vi kommer därför satsa mycket på att kontakta sammanhang där unga musikintresserade finns.